Från Norr till Söder

För att kärleken är röd och snölyktor magiskt glittrande

Nordanvinden som en gång isande och ogenerat piskade rödflammiga kinder har bytts ut mot gråa gator och klisteraktigt snöblandat regn, där löven ligger som en brun sörja längs med gator och torg.
Råare luft med energi från havet och vindar från annat håll. Ett Stockholm i höstskrud.
I ryggen ett norrland där skidanläggningar redan öppnat och nyvallade skidor piskar snö.
Men ingen ånger i min kropp inget sviktande hopp. Ty här finns det ja behöver om så världen fick för sig att gå under i morgon. Ljumma kyssar och värmande kramar. Som om livet inte behövde mer innanför tidens ramar. Ty även om allt inte finns på samma ställe så är det vad som betyder mest som är viktigast. Allt annat finns alltid kvar nånstans där borta och kan sökas upp när möjligheten ges. Men det där, eller den där, som bor där inne i det där magiskt röda som rytmiskt bankar är utav sådan sort som jag inte vill vara ifrån. Låt allt annat ligga i träda och vänta på rätt tidpunkt bara DU finns kvar.
Jag menar inte trista betongkomplex, jag menar inte klistrigt gråslask, jag menar inte brungula illaluktande höstlöv, jag menar inte bistra saltvindar från avlägsna hav. Jag menar inte för tidigt skrikande väckarklockor, jag menar inte saknaden till snön, jag menar inte brutala snöbollskrig. Jag menar inte några kladdiga kärleksförklaringar till varken årstid eller vilken stad ja just nu råkar befinna mig i, jag menar inte det ja inte menar. Vad ja menar är just bara DU.

Låt slagen slå lika så stoppar vi tiden tillsammans.